Om dart

Dart är inte bara ett pub- eller fritidsspel. Det är numera - sedan darten kom in i Riksidrottsförbundet 2009 - en internationellt erkänd tävlingssport som kan utövas utan gränser för plats, kön och ålder. Många av våra handikappade kan tävla på lika villkor inom darten, till skillnad från många andra sporter.
Spelet är utrymmessnålt och kan spelas på så små ytor som 150 x 300 cm. Tävlingsredskapen är billiga och kostar för nybörjaren inte mer än ett par hundralappar.

Banan

Dart spelas mot en tavla vars centrum befinner sig 173 cm högre än kastlinjen - mätt vågrätt. Se bilden. Ett lutande underlag skall kompenseras. Kastavståndet skall vara 237 cm från tavlans framsida till bortersta kanten på kastlinjen. Avståndet skall alltså inte mätas från väggen eller det underlag tavlan är fäst på. Kastlinjen skall vara parallell med tavlans framsida och vara högst 90 cm lång. Till en välutrustad bana hör också en belysning av spotlighttyp för att få en så snäv belysning av själva tavlan som möjligt. En obelyst bakgrund är en fördel. För att kunna börja spela behöver man inte mer än en uppsättning pilar samt gärna ett protokollsblock av vanligt vitt eller linjerat papper.

Jämförelsetabell mellan olika banstorlekar:
SDF:s seniorbana: tavelhöjd 173 cm, kastavstånd 237 cm.
SDF:s juniorbana: tavelhöjd 140 cm, kastavstånd 195 cm. Ca 20% mindre än seniorbana.
SDF:s bana för rullstolsburna: tavelhöjd 140 cm, kastavstånd 237 cm. Höftpartiet får ej befinna sig framför kastlinjen.

Tavlan

På 1600-talet sågade man skivor av stora almstammar för att få lämpliga darttavlor. Problemet med almtavlan är att den måste ligga i blöt varje natt för att den inte skall spricka eller bli för hård att kasta på. Ibland har almtavlan knaggar som gör att pilarna studsar. 

Papperstavlor av hårt rullade pappersband duger utmärkt för sällskapsspel på landet eller balkongen samt för den som spelar dart mer sporadiskt. Vid tävlingar och vid regelbunden träning behövs tavlor med längre livslängd (5-6 år vid hemmabruk). Samma sak gäller på pubar, företagens fritidslokaler, klubblokaler mm, och där väljer man tavlor av borst (fibrer).

Tavlor av borst tillverkas genom att man samlar ca 16 miljoner styva fibrer i ett antal mindre buntar med pappersomslag. Dessa buntar ställs sedan upprätt på en limbestruken skiva (tavlans bakstycke), varpå ett stålband pressas runt buntarna med 10 tons tryck. När tavlan sedan tryckts med färgfält och försetts med trådar och siffror har man en tavla som håller för dagligt bruk under en mycket lång tid.

I skötseln av darttavlan ingår att man vrider tavlan och flyttar den löstagbara sifferringen regelbundet - en till sju gånger per vecka - beroende på hur mycket den brukas. Vid tävlingsspel kastar nämligen spelarna ofta många pilar mot samma ställe på tavlan, oftast mot trippel 20. Träffpunkten försvagas då ganska snabbt, och borsten "kryper ut". En regelbunden vridning av tavlan förlänger livslängden avsevärt.

Varning: Skydda tavlan mot stänk av vatten eller regn, borsten "exploderar" ut ur tavlan när fibrerna sväller av vätskan - tavlan blir helt förstörd. Samma sak gäller för "OK-tavlorna" i papp.

Om du har eller skaffar egen tavla hemma så glöm inte att vrida den lite då och då så den inte slits ojämnt. Vrid 20-fältet så det hamnar vid 18 eller 4. Glöm inte att snurra tillbaka sifferringen så 20 hamnar rakt upp.

Allmänna regler för dartspel

1. Tavla och bana skall ha de mått som anges under "redskap" och "bana".
2. Maxvikt och längd på en dartpil inklusive stolpen är 30,48 cm respektive 50 gram.
3. Den längsta tid en spelare får använda från första till sista pil är tre minuter.
4. Man har bara rätt till 9 värmningspilar (3 kastomgångar) innan man måste påbörja matchen.
5. En kastomgång omfattar tre pilar i följd.
6. Man räknar endast de pilar som vidrör tavlan med spetsen när tredje pilen är kastad. Pilar som studsar, faller ur, missar tavlan eller fastnar i annan pil utan att nudda tavlan med spetsen räknas inte och får inte heller kastas om.
7. Spelare får ej beträda kastlinjen eller golvet mellan den och tavlan - övertramp gör kastet ogiltigt.
8. Tappas en pil så den träffar ovanför listen på väggen som tavlan är fäst i räknas den som kastad.

301 och 501

301. In och utgång på dubbel.

501. Rak ingång och utgång på dubbel.

I båda spelen ovan kastar man i turordning nedåt från 301 resp. 501 tills någon av spelarna har träffat rätt dubbel, d v s kastat den summa spelaren har kvar med sista pilen i en dubbel (yttre ringen) så spelaren står på noll. 32 kvar = dubbel 16, 8 kvar = dubbel 4 o s v. Vid udda siffra kvar måste spelaren först kasta en udda siffra, har man exempelvis 35 kvar kan man kasta enkel 3, dubbel 16 eller enkel 19, dubbel 8 som i båda fallen blir 35 poäng. Har man 55 kvar är det lämpligt att kasta enkel 15 följt av dubbel 20 som då sammanlagt blir de 55 poäng man hade från början, enkel 19 följt av dubbel 18 är också en variant men då riskerar man att bli "tjock", d v s kasta för många poäng, vid träff i trippel 19 (57 poäng).
Nedan hittar du en tabell över vanligt förekommande vägar till utgångsdubbeln. Det finns naturligtvis andra vägar från många av talen. Många spelare föredrar att inte växla mellan talen, vill slippa ställa om fokus. Ett sådant exempel är 154 där alternativet då blir T19 T19 D20.

Vem börjar?

Det avgörs genom att man kastar mot mitten. Det kallas att "middla". Närmast mitten gäller. Man låter alla kasta var sin gång. Om pilen hamnar i rödbullen tar man bort den direkt, om den hamnar i grönbulle bestämmer motståndaren om den skall tas bort. Vid missad bulle skall den alltid sitta kvar. Pilar som inte kan skiljas åt med ögonmått, d v s utan att vicka på dom, kastas om. Alla som sitter i grönbullen kastas om även om man visuellt kan se vem som är närmast mitten. Detsamma gäller alla som sitter i rödbullen.